Albin, Kotten och frihetsdressyr

Det var ett program på TV om Jean-Marc Imbert, ni vet han som håller på med frihetsdressyr. Hela familjen kollade med stor beundran! Albin blev helt fascinerad av numret där han hoppar upp o ner på båda sidor i galopp,"Mamma ,imorgon ska jag göra det på Kotten!" Sagt o gjort, Kotten sadlades efter frukosthöet och Albin var laddad! Albins kloka mor (jag),bestämde att det börjas i skritt. Det gick super bra och traven börjades med ganska omg. även det gick super. Snacka om en pojke som växte 1m minst. Eftersom Kotten visat så stort tålamod, föreslog jag lite bus och lek. Lilla Kotten blev verkligen superglad att få spring och hoppa lite, så glad att det blev nån lite bockning... Albin klarar det galant, men mamma fick sig en liten utskällning. Bara några dagar tidigare hade det gjort en djupdykning båda två i snön. Lite svårt att hålla sig för skratt var det då båda tittade upp ur den djupa snön med ansiktena full av det vita, kalla pulvret. Millona är ordentligt rund om magen nu och vill inte ha sadel, vem skulle vilja det med en liten därinne? Spelar ingen roll, det finns fårskinn. Träningen på henne ligger nere nu. Matte och pigan bara leker! Vi galopperar allt hon bara vill,snön yr runt oss och vi njuter i fulla drag. Så länge hon orkar och har lusten leker vi vidare. Millona är den underbaraste, vackraste, snällaste tjejen som finns! Magraf är fri från hovbölden och vi har satt igång igen, det går jättebra. Han blir så stolt och lycklig av att få jobba och lära sig nya saker. Vet att han gärna skulle vilja gå lite fortare fram än matte, men vi tar det lugnt, nu är det inte så att jag inte kräver av honom för det gör jag, skulle kanske vara lite mer bara. Vi har börjat gå ut i skogen också, med lite nertrampningar i snön, det går bra men lite stressad blir han med matte på ryggen och 6 hundar bakom. Bra träning är det då! Råkade försäga mig häromdagen, min kära tränare Nicklas ringde, och på något tokigt sätt bara slank det ur mig att jag inte galopperat på Magraf på länge... Nicklas sa att han inte hörde, hoppas för guds skull att det var så... Hur som helst, jag måste bara få säga det här: När jag är tillsammans med mina hästar, känner jag sån inre lycka och harmoni, vi respekterar varandra och litar på varandra. Jag lär mig ständigt nåt nytt av min älsklingar. Fick en förfrågan om jag kunde lära ut hur man hanterar hästar på typ en kvart, hur ska det gå till? Omöjligt, att skaffa en häst är ett långt större ansvar än vad många kan föreställa sig. det är inte som en hund. En häst har betydligt mera komplicerade behov och stora krav på sin matte/husse. Hoppas att det går bra för alla som skaffat häst utan tidigare erfarenhet, men jag tror att i många fall blir det olyckligt, både för häst och människa. Linda

Kommentarer
Postat av: Hillevi

Hej Linda! Håller med dig, det krävs mycket mer av dig om du har en häst än om du har en hund, men lyckas man få en bra kommunikation med sin häst är lyckan fullständig, man får så mycket tillbaka. Jag kan nog aldrig vara utan mina "pojkar" som du också känner väl.
Fazer och Samar hälsar :)

2009-02-23 @ 19:44:24
Postat av: Linda

Så sant Hillevi! Hoppas att allt går bra för dig med ¨vår lillebror¨. Vi blev verkligen glatt överraskad när vi såg hur otroligt vacker han blivit. Han skulle inte heller skämmas för sig på utställning.

Hoppas vi ses snart!

2009-03-13 @ 20:43:52
Postat av: Nybliven hästägare

Hmmm....jag satte mig med spänning för att läsa din blogg Linda, och jag fann mest bara en stor besvikelse. Man blir ju jätteledsen av den! Mycket falskhet har man mött bland människor men jag trodde inte den var så långt rotad in i vad som "jag" iaf trodde var en fördomsfri och positiv människa. Om någon frågar dig om du lära någon om hästens alla mysterier på en kvart? Då förstår ju t o m jag att dettta måste vara ett skämt. Alla, vet hur avancerade varelser hästar är, och det vi NYBLIVNA hästägare också! Det jag kan känna inför vad du skrev så fördömer du helt att andra mer än du och de som haft möjlighet att vara med hästar hela sitt liv, vi ska inte få vara med i den världen och att vi skulle vara helt urblåsta vad gäller att ta in information och kunskap kring det djur vi tagit under våra vingar! NEJ det är inte en hund, och som sagt, det finns fler, som sitter mitt ibland oss noviser som innehar ofantliga mängder kunskap när det kommer till hundar, varför skulle vi inte kunna skaffa det om hästar? Hur fick du din erfarenhet, undrar jag? Så om du inte växt upp med hästar, skulle inte du bli ledsen av att läsa något så dumt skrivet, när du väl uppfyllt en dröm? Jag har märkt att kunskaperna kring hästar finns, men att dom som kan, gärna vill mästra och trycka ner med sina kunskaper istället för att dela och uppmuntra. Då tycker jag nog att vi noviser är mer mottagliga för kunskap än de gamla rävarna i spelet. Vem vet vem jag är? Och vilka kunskaper jag besitter, som jag inte skryter och dravlar med? Jag utger mig inte för något, bara att jag känner precis samma lycka som du när du är med dina älsklingar som när jag är med mina. Kanske t o m mer än dig för detta är inget jag tagit för givet under min uppväxt, dyrbara stunder har fått avnjutas när de infunnit sig och väntan på att få genomföra sin barndomsdröm om en egen häst på gården, har varit lång, så dagen D när hon stod här, omkullkastar nog alla lyckorus i världen. Skittråkigt och ledsamt att det positiva ord du tidigare sagt bara var ett förseglat tomt tal av falskhet. Jättetråkigt verkligen, men vi ordnar nu våra egna clinics och kurser då vi nykomlingar inte verkar så varmt välkomna in i gemenskapen som vi trodde. Tråkigt tråkigt....

2009-06-09 @ 12:03:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
RSS 2.0